Hästens hälsa viktigast av allt
Susanne har också några äldre hästar i stallet, nioåriga Road Over har problem med hovsprickor och hovbölder. Susanne behöver diskutera problemet med stallets veterinär och hovslagare. Road Over är trots sina hovproblem den bästa hästen i stallet. För att kontrollera hästarnas hälsa har Susanne god hjälp av hästskötaren Linda som jobbat med travhästar i många år.
FAKTA
Hästens hälsa måste kontrolleras varje dag. Det kallas att man visiterar hästen och det räcker inte med att bara titta på hästen. Den som äger eller sköter en häst bör alltid börja med visitation när hon eller han kommer till stallet eller till hagen. Ser hästen pigg och vaken ut och söker kontakt med dig? Eller står den och hänger med huvudet och vill vara ifred? Vad har den för kroppstemperatur idag?
Inom veterinärvården finns idag begreppet smärtansikte, vilket innebär att man kan se på till exempel ögon, öron, näsborrar och underläpp om hästen känner smärta. Ju tidigare man upptäcker en skada eller sjukdom, desto större möjlighet till snabb återhämtning eller läkning för hästen. Försök därför upptäcka alla förändringar och tecken på smärta. Finns det någon svullnad, puls eller värme i något ben? Känn uppifrån och ner längs alla fyra benen och även på hovarna. Om du gör det varje dag lär du dig snart hur just den hästen ”brukar” kännas. Ser du några sår på hästen, eller har den snor i näsborrarna? Kanske kniper den med ögonen och har tårflöde?
Hur hästen mår kan man även upptäcka vid rengöring av box eller ligghall. Hur ser hästens bajs ut? Normal eller lös? Normal mängd? Förändrad avföring, till exempel diarré, är ett varningstecken. Att hästen dricker dåligt är ett annat.
För att upptäcka sjukdomar är det viktigt att ibland ta tempen på sin häst. Hos trav-och galopphästar som tränas ska temperaturen alltid kontrolleras. Samma sak gäller även hästar som tränar och tävlar inom andra grenar som till exempel hoppning, dressyr, fälttävlan eller distansritt.
Tänk smittskydd i alla led
Normaltemperaturen hos en häst kan variera mellan olika individer. Passa på att mäta kroppstemperaturen på din häst under en vecka när den känns bra för att få kunskap om dess normaltemperatur. Då blir det lättare att avgöra om hästens kroppstemperatur är normal eller inte samt om du misstänker någon sjukdom utifrån andra symptom på hästen. I tävlingsstall är det daglig kontroll av hästarnas temperatur innan arbete som oftast gäller. Tävlingshästar reser ofta, både inom Sverige och utomlands. Risken att de fångar upp någon smittsam sjukdom är mycket större för dessa hästar än för de som hålls och tränas på samma plats.
När hästar tränas bör de visiteras såväl innan arbetet som efteråt. Det är inte ovanligt att hästar sparkar sig själva på benen när de rör sig. Därför utrustas många hästar med olika typ av benskydd. Du bör även ge akt på skav eller andra skador som orsakats av utrustningen, till exempel sadel, betsel, sele eller täcke. En skicklig tränare/skötare kan även upptäcka om hästen orkar mindre arbete just för dagen vilket kan vara tecken på en infektion i kroppen, muskelskada eller hälta.
När det gäller hästens hovar så finns ett klassiskt ordspråk ”no hoof no horse”, vilket enkelt innebär att hovarna har mycket stor betydelse för hästens välfärd och prestation. Vissa hästar har problem med hovsprickor och andra typer av hovskador, som till exempel hovböld, vilket gör att de under perioder kan behöva sjukbeslag eller bara vila för att läka ut. Vid en böld blir hästen ofta kraftigt halt och det behövs snabb insats för att skära upp hoven och tömma bölden på var. Många gånger behöver en hov med uppskuren böld vara gipsad under en tid. Eftersom hästens hovar växer relativt långsamt kan det innebära flera månader av konvalescens vid sprickor eller allvarliga bölder.
Inom travsporten tävlar hästarna både med och utan skor och hästarna skos i regel mycket oftare än ridhästar. Även inom ridsporten används olika typer av skor beroende på underlag och hästens rörelsemönster. Det finns massor av olika modeller av hästskor men trots att det har gjorts försök med andra material, till exempel gummi, så är det fortfarande järn- och aluminiumskor som används mest.
Det normala är att hästar skos med järnskor och det görs med 6-8 veckors intervall. Vid all hovvård utförs en så kallad verkning vilket innebär att hovslagaren tar bort den hornvävnad som har vuxit ut sedan förra skoningen. Detta görs med tång, hovkniv eller klinga samt träklubba. Verkningen är ett viktigt moment och kräver stor skicklighet och rutin hos hovslagaren då det är nu som hovens form och vinklar mot underlaget justeras. Detta har betydelse för hästens rörelser. Hur står och går hästen på sina hovar? Är det något som behöver förändras? När verkningen är klar är det dags att lägga på nya skor som innan dess har ”riktats”, alltså formats, för att exakt passa just den hoven. De nya skorna sätts fast med söm som spikas genom den yttre delen av hovväggen och fästes genom nitning på utsidan. I skorna kan olika typer av broddar skruvas i för bättre grepp. Detta förekommer vid träning på snö och is samt vid träning och tävling på gräsunderlag.
Regelbunden hovvård är oerhört viktigt för att hästen ska kunna arbeta på ett optimalt och balanserat sätt och man bör anlita en hovslagare som är väl utbildad. Redan hos unga föl, 2-4 veckor, bör en hovslagare se över hovar och benställningar. Om fölet har någon skevhet eller felaktig vinkel brukar det rätta till sig under det första halvåret. Det finns också föl vars ben och/eller hovar behöver åtgärdas med operation eller skoning för att utvecklas rätt, vilket en kunnig hovslagare ska kunna se.
Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige
Källa: Universitetsdjursjukhuset (UDS) vid SLU och Anna Jansson, professor på institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi vid SLU.
