Alla hästarna ut i hagen
Morgonutfodringen på ridskolan är nu avslutad. Alla hästarna har ätit upp sitt grovfoder och ska släppas ut i hagarna. På Nytorps ridskola är man noga med säkerheten. Hästar är flyktdjur och även om de oftast är lugna och snälla kan de bli rädda och försöka slita sig från skötaren. Alla hästar som leds ut till hagen är utrustade med grimma och grimskaft och den person som leder ska ha hjälm, handskar och kraftiga skor.
Efter utsläppet är det dags att mocka rent i alla boxarna och därefter sopa hela stallet. Vid mockning blir det många kärror gödsel som dagligen körs ut från ett stall. När Veronica börjar med den åttonde boxen börjar det kännas i axlar och rygg och hon funderar på om det finns andra sätt att hålla häst, kanske någon form av lösdrift, så man slipper mocka så mycket för hand. Men gödsel lär ju hästarna producera hur dom än hålls. Hon har hört att varje häst bajsar ur sig flera ton per år.
FAKTA
Gödsel som mockas ut från ett stall eller ligghall innehåller träck, urin och strömedel. I regel blir det stora volymer gödsel från varje häst. Under ett år producerar en häst 8-10 ton gödsel, beroende på vilket strö som används. För många hästanläggningar innebär mängden gödsel ett problem då de i regel varken kan lagra eller återbruka gödseln. Tillfällig lagring av gödsel i stallets närhet bör alltid ske på en gjuten betongplatta, som hindrar lakvatten att rinna ut i närområdet, eller i en container.
Det mest miljövänliga är om gödseln därefter kan återanvändas på åkermark, kanske hos någon lantbrukare som bor nära. Då kan gödseln komposteras under vinterhalvåret när marken är frusen och sedan spridas över åkern på våren eller efter sommarens/höstens skörd inför harvning och plöjning. Genom att bruka ner hästgödseln på åkermark återförs viktiga näringsämnen till marken.
Dyrt transportera bort gödsel
För de flesta stallar, särskilt de som finns nära städer och tätorter, är det tyvärr svårt att alltid få till en sådan lösning. Gödseln behöver då transporteras iväg från stallet för att tas om hand på ett korrekt sätt. Många stallar använder en container för tillfällig lagring av gödsel. Då blir det lättare att regelbundet köra bort gödseln men det innebär en stor kostnad för stall- och hästägarna. För att få ner mängden gödsel kan det vara en fördel att använda kutterspån, torvströ, träpellets eller halmpellets istället för halm.
Det är också viktigt att man är noggrann vid själva utmockningen. Ta inte ut mer än nödvändigt då det ökar på gödselvolymen. Hur gödsel från häststallar ska hanteras är reglerat i olika lagar och föreskrifter. Fel hantering av gödsel kan orsaka onödig belastning av miljön genom läckage till vattendrag och sjöar. Eftersom gödsel också innehåller mineralämnet fosfor bör det i möjligaste mån återföras till åkermarken, det vill säga ingå i ett kretslopp.
Även stallets eller ligghallens utformning är reglerat vad gäller storlek, takhöjd, ventilation med mera. Oavsett om man använder en äldre stallbyggnad eller bygger nytt måste man i vissa fall söka tillstånd via länsstyrelsen. Det gäller bland annat om det finns fler än 10 vuxna hästar i hästverksamheten.
På Jordbruksverkets hemsida finns uppgifter om regler som anger olika mått i stallbyggnaden, till exempel hur stora boxarna ska vara och hur hög takhöjd det ska vara för de hästar som hålls där. Takhöjden får inte vara så låg att det blir svårt att sköta om hästen. Du räknar ut takhöjden genom att multiplicera hästens mankhöjd med 1,5. Det innebär till exempel att en häst som har en mankhöjd på 170 cm ska ha en box på minst nio kvadratmeter, men helst mer, och takhöjden ska vara minst 255 cm.
Alla bestämmelser har som syfte att skapa en så säker och god vardagsmiljö som möjligt för de hästar eller ponnyer som ska hållas där, samt för att det även blir en säker miljö för de människor som hanterar hästarna.
När det gäller hagar så finns enligt djurskyddslagen en grundregel som säger att ytan ska vara så pass stor att hästen kan röra sig i alla gångarter, det vill säga både skritt, trav och galopp. Vad det innebär rent praktiskt beror inte bara på ytan utan även på underlaget i hagen. De stallar som har begränsad markareal håller sina hästar i relativt små hagar året runt. Stall med mer mark till sitt förfogande kan eventuellt växla mellan mindre rasthagar under vintern och större hagar med bete under sommaren. Om flera hästar går tillsammans bör hagen vara väl tilltagen så det finns plats för sociala kontakter.
Oavsett vilken storlek av hage hästen går i så är det mycket viktigt att staketet är byggt på ett säkert och funktionellt sätt. Stolparna kan vara av trä, plast eller metall. Tråden kan vara av band, elrep, metalltråd, plaströr eller träplankor. I de flesta fall är tråden i staketet kopplat till ett elaggregat.
Det är numera helt förbjudet att använda taggtråd till hästhagar. För att ett staket ska hålla en längre tid är det viktigt att alla stolpar slås ner relativt djupt i marken. Särskilt hörnstolparna behöver stå stadigt vilket innebär att de bör tryckas eller slås ned minst en halvmeter eller längre för att inte påverkas av tjällossning med mera. Hagarna bör regelbundet kontrolleras så det inte finns några skador på stolpar eller tråd som gör att hästarna kan ta sig ut eller göra sig illa.
Text och foto: Carin Wrange, redaktör HästSverige
Källa: Att bygga häststall – en idéhandbok av Michael Ventorp och Per Michanek, samt uppgifter från Jordbruksverket
