Grupphållning kräver bra mark
Kajsa konstaterar att en av plankorna i ligghallen har fått sig en spark i natt. Den nya hästen i gruppen har kanske blivit jagad igen av Sigur, som står högre i rang. Kajsa är noggrann med att anläggningen är lättskött och att hästarna inte skadar sig. Därför är det viktigt med daglig tillsyn av ligghall, staket, foderplats och vatten. Genom åren har hon lärt sig vad som fungerar bäst för att hålla hästar. Hon känner sig nöjd med att de isolerade vattenkopparna i hagen fungerar så bra, både sommar och vinter.
FAKTA
Att hålla hästar mer extensivt innebär i regel att man lägger mindre tid på manuellt arbete som till exempel mockning av boxar och sopning av stallgångar. En lösdrift sköter sig dock inte själv. Det är viktigt att varje dag undersöka om hästarna fått några skador, eventuellt tappat någon sko, om den verkar fungera bra i flocken, med mera. Den dagliga mockningen, främst på hårdgjorda ytor, kommer man heller inte ifrån i en lösdrift eller aktiv grupphästhållning, men här finns stora möjligheter att använda maskiner jämfört med inne i ett stall. Även påfyllning av grovfoder görs med fördel med traktor.
För att hålla hästar krävs relativt stora marker. Hästar behöver mycket yta för att kunna röra sig, oavsett om de hålls på stall med daglig utevistelse eller lever i ett lösdriftssystem där de hålls ute dygnet runt. Om hästarna har tillgång till både kuperad skogsmark och ängar är det en stor fördel då det ger hästarna en varierad miljö. Även tidigare åkermark kan tas i anspråk för hagar. Det är viktigt att marken klarar av den belastning som det innebär när hästarna rör sig över området.
För stallar som har begränsad markareal kan det bli nödvändigt att hårdgöra ytor för att kunna ha hästarna ute under alla årstider. I annat fall trampas marken sönder under den regniga perioden. Med hårdgörning menas att man preparerar marken på olika sätt, till exempel via markduk, stenbeläggning och grus. Det finns även rutnät av plast som kan tryckas ner i marken för att skapa en mer tramptålig yta.
För en anläggning med många hästar behöver även markerna kring olika byggnader och foderplatser hårdgöras för att tåla daglig belastning av fordon, hästar och människor. För stallar med tillgång till stora arealer kan det löna sig att växla mellan olika partier för att minska belastningen och låta markerna ”vila”.
Vilken typ av mark man har till sina hästar spelar stor roll för hur man måste planera. Om hela arealen består av ler- och mulljordar blir det svårt att undvika att marken trampas sönder under höst, vinter och vår då det oftast är mer nederbörd. Den som vill ha hästar i lösdrift på sådana marker måste i regel hårdgöra ytorna där hästarna utfodras, har sitt vatten och sin ligghall. I annat fall kommer marken att bli så upptrampad att hästarna far illa. Risken för sår och hudskador på benen (bl a mugg) samt risk för tappskor ökar markant.
Marker där det istället finns mycket sand samt jord med grus i, är mer lämpade för hästhållning då de kan tåla större mängder regn än andra markområden.
När hästar hålls i hage hela dygnet eller stora delar av dygnet ska de ha tillgång till vatten av bra kvalitet, samma som du själv dricker. Tillgång till vatten är extra viktigt under sommarperioden då bland annat värme får hästen att vilja dricka mer. Men även under andra perioder av året bör hästen ha vatten i hagen. Om din häst inte har fri tillgång till vatten ska den ha möjlighet att dricka sig otörstig minst två gånger om dagen enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Hur mycket vatten en häst dricker beror på dess storlek. Man brukar räkna med minst fem liter per 100 kg kroppsvikt för en häst i vila. Om den arbetas ökar behovet.
För hästar som lever i en lösdrift eller annan typ av grupphållning är det absolut bäst att de kan stilla sin törst när de vill över dygnet. Hästar som står på stall nattetid och släpps i hage dagtid kan vara utan vatten några timmar, men om de ges grovfoder ute i hagen brukar hästarna bli törstiga av själva ätandet. Det är inte ovanligt under vinterhalvåret att hästar som hålls ute i hage dagtid och samtidigt ges stora mängder grovfoder drabbas av kolik om de inte också har tillgång till vatten.
Den som planerar en hästanläggning bör alltså även fundera på hur hästarna kan erbjudas vatten ute året runt. Sommartid är det tämligen lätt att fylla på vattenkar med en vanlig trädgårdsslang men under vintern behövs särskilda isolerade kärl eller vattenkoppar som är eluppvärmda för att vattnet inte ska frysa. Såväl vattenslangar som elkablar måste grävas ned i marken för att installationen ska vara säker. Vattenslangen ska ligga så pass djupt i marken att frosten inte når dit, på cirka 60-90 cm djup, litet beroende på var i landet stallet finns. Elkabeln behöver inte grävas ner lika djupt men i regel brukar såväl vatten som el placeras på samma djup.
Text och foto: Carin Wrange, redaktör HästSverige
Källa: Att bygga häststall – en idéhandbok av Michael Ventorp & Per Michanek
